Förkylning och lillkrabaten

Nu är jag tillbaka igen, efter en ordentlig förkylning och feber. Är fortfarande lite förkyld, men orkar i alla fall blogga igen. Märkte i onsdags att allting inte riktigt stod rätt till och under dagens lopp började jag känna mig mer och mer sjuk. På kvällen låg jag på soffan i feber.

Våra vändags planer blev lite ändrade eftersom vi märkte på fredagkväll att fröken prupp också hade feber. Istället för att övernatta hos sin mommo kom min mamma hit till oss för att sköta fröken så länge vi var på Stand-up och middag vid Sesam. Vi bestämde att hon får övernatta någon annan helg då alla är friska igen. Igår kväll satt vi också över två timmar vid HVC, eftersom vi misstänkte öroninflammation. Försökte först få en tid till privatläkare vid Medicenter men det fanns inga tider förrän på fredag så det fick bli HVC. Ingen öroninflammation enligt läkaren och CRP visade sig också vara bra, så vi fick åka hem igen. Idag verkar hon nog vara på bättre humör och jag tror förkylningen håller på att ge med sig också. Vi hoppas!

I torsdags blev det också en resa till sjukhuset i Kokkola. Där fick vi nämligen för första gången se denna lilla krabat.

En liten en på 53 mm som studsade på som  aldrig förr. Så därav tröttheten som varat i några månader, för att inte tala om illamåendet. Men nu börjar jag må bättre och känner mig också piggare. Är just nu i vecka 13 och då jag var gravid med fröken så gick också illamåendet över någon gång under de veckorna.

B tyckte att lillkrabaten liknar Spiderman på denna bild, hehe!

Fick veta att jag var gravid dagen före julafton, vilket var rätt så chockerande för oss båda eftersom detta inte var en såkallad planerad graviditet. Men nu har vi haft tid på oss att få i lugn och ro smälta och acceptera nyheten. Vi hade valt att inte berätta för någon före ultrat, men några få visste nog om det några veckor före.

Beräknat är i slutet av augusti, enligt rdg 30.8, men enligt ultrat 28.8. Vi hade tänkt vä'nta med att skaffa fler barn, jag hade tänkt gå tillbaka till arbetslivet nu i höst och fröken skulle ha fått börja på dagis. Men det blev lite ändrade planer. Är så otroligt tacksam över att vi kan få barn, vilket inte är någon självklarhet och nu när man har fått smälta och tänka igenom blir det nog riktigt bra. Vi tar babytiden nu på en gång, så hinner jag nog jobba sen då barnen är lite äldre. Jag börjar till och med vara riktigt ivrig nu när allt känns mer verkligt och magen växer hela tiden.

Vi kommer garanterat ha några tuffa år framför oss med två små. Men det skall nog gå! Vi är ju två föräldrar och så har vi familjen nära som kan  hjälpa om det behövs. Nu väntar vi bara på att fröken skall börja gå själv så att jag inte skall behöva bära henne så mycket med min mage, som nu redan är mycket större än vad den var med fröken prupp i samma veckor.

Det var den nyheten, och ni kan ju tänka er att bloggen kommer handla en del om graviditeten eftersom det är en sån stor del av livet just nu.


En riktigt trevlig tisdag till alla!