Hösttankar och tupparna i hönshuset

Några tecken på att hösten närmar sig:

- Det är varmt om dagarna, men kyligt direkt solen går ner och det blir allt mörkare om kvällarna.

- Bär-, äppel- och safttider, dvs. Saftmajan är framplockad. Och nej, jag och majan är verkligen inte polare, men hon är nära vän med min kära mor.

- Tyst i bloggen eftersom man har mycket på gång.

- IDOL 

- Man börjar sakta men säkert tända ljus hemma och söka sig in under filten i och med att hemmet inte längre är en bastu.

- Man går igenom barnens höstkläder för att räkna paren av gummistövlar och fingervantar.

- Det nalkas ett-års kalas för världens bästa lillebror.

Ja, som sagt, det har varit väldigt tyst här inne under veckan. Tiden har inte riktigt räckt till. Har börjat jobba lite vid sidan om och har nu stigit i instruktörsskorna än en gång. Efter fyra års paus med att leda någon form av rörelse har jag nu börjat dra pass vid ett stadens gym. Nya spännande utmaningar väntar mig i höst, både gällande att leda motion men också att få vår vardag ihoppusslad på bästa möjliga sätt. Jag är både ivrig och taggad att gå vidare med våra liv. En mjukstart till arbetslivet. 

Har också börjat baka inför nästa helgs firande. Bakar allt klart nu och fryser ner, så att jag inte stressar ihjäl mig sen då tårtan och saltpajerna skall lagas. Oj oj, vad vår 1-åring skall firas med stompa och ståhej!

I helgen har det firats villaavslutning och Veneziad. Vi firade egentligen ingetdera, blev en helt vanlig lördag för oss även om vi hade årsdag som förlovade. Japp, nu har det gått fyra år, och inte ännu heller gifta. Och inte lär det bli så ännu på ett tag heller. Då folk frågar oss om vi inte skall börja gifta oss ( vilket man förtsås får höra ganska ofta), så brukar jag svara ärligt: Jag orkar inte, inte just. Vill gifta mig, jättegärna nån vacker dag. Men har haft så intensiva år, så just nu vill jag nog bara vänta med det. Vill ha något att se framemot också. Och så vet vi ännu inte NÄR, VAR, HUR, MED VEM?? Nånej, det sistnämnda borde vi väl ha på klart.

I dag var vi och hälsade på våra förra grannar i Solf. Som man saknar dem och önskar att vi bodde lite närmare. Familjen hade utökats med en underbart söt liten familjemedlem och en del hönor och tuppar. Inte illa det. En supersöndag, med andra ord.

Imorgon tar vi an sista dagen i augusti och sen blir det september och höst för hela slanten. Jag är redo, är ni?