Påskhelgen är över och vi är tillbaka i vardagen och våra rutiner med fröken prupp. På lördagen klädde jag ut vår lilla tös tös till en söt påskhare. Vi hälsade på hos min farmor, min pappa och mamma och systeris. Den sötaste påskharen in action.
Här är påskharen lite blyg när min fammo vill fotografera henne.
Efter middagsvilan tog vi det lugnt en stund och vilade upp oss med lite soffhäng och russin.
På kvällen åkte jag iväg till en kompis på påskfest.Här är jag och magen i vecka 22.
På söndag hälsade vi på hos min mormor i grannstaden. På kvällen kom Sandra och Christoffer och hälsade på oss.
Påskhelgen rullade på riktigt bra ända till natten till måndag då jag vaknade kl 3 av att jag hade fruktansvärt ont i höger sida av magen. Det gjorde så ont att det svartnade framför ögonen och jag kastade upp. Kunde varken sitta, stå eller ligga. Det var så hemskt! B ringde akuten som kopplade oss till förlossningsavdelningen. Jag fick prata med en barnmorska och förklara hur jag mådde. Då just kunde hon inte koppla smärtan till graviditeten och jag fick som råd att ta Panadol och försöka hitta en bekväm ställning. Om det inte gick över skulle vi åka in till akuten. Trots värkmedicin gick smärtan inte om så vi ringde min mamma som kom över för att vara med fröken. Jag var lite orolig eftersom jag inte kände några rörelser och förstås smärta i magen under graviditet är ju aldrig bra.
Väl framme vid sjukhuset tog de blodprov, blodtryck och en läkare försökte höra med stetoskop babyns hjärtljud. Blodprovet och blodtrycket var bra och läkaren tyckte höra sig lillkrabaten men han skickade iväg mig till förlossningsavdelningen. Där kunde de som tur få fram fina hjärtljud och lillkrabaten vaknade till och började sparka. Barnmorskan ringde en gynekolog som hade jour och som valde att komma till jobbet för att undersöka både mig och babyn. Hon gjorde både gynekologisk undersökning och ultra och kunde konstatera att allt var bra med babyn och mig.
Ingen kunde säga varför jag hade dessa smärtor i magen, som då vid det laget hade slutat. Läkaren gissade på tarmarna eller kanske det var i musklerna av allt bärande och lyftande. Eftersom allting verkade bra med babyn och smärtorna hade gått över fick vi åka hem mot morgonsidan. De rådde mig att ta det lugnt och försöka undvika att bära och lyfta för mycket följande dag.
Känns lite osäkert då man aldrig fick veta vad det berodde på, men jag är så lycklig och tacksam att lillkrabaten mår bra och jag hoppas så innerligt att han skall fortsätta att ha det bra i min mage i 18 veckor till. <3
Igår åt vi påskmiddag vid mammas. Det var jättegott!! Jag vilade rätt så mycket och på fröken gick det ingen nöd med en massa frivilliga skötare. Här bland annat syster som kommit hem från Vasa.
Här leker de med Sandras gamla Furby, som fröken kallar Bää Bää. Men egentligen skall väl den föreställa en sorts uggla ;).
Trots sjukhusbesöket hade vi en fin påskhelg med många nära och kära. Nu ser vi framemot Vappen och första maj som vi får fira om en vecka.
Trevlig tisdag till alla!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar